Den patetiske gubbens utmaningar 2019

Den patetiske gubbens utmaningar 2019

Skåneleden 125 mil, Swedish Alpine Ultra och Kullamannen Ultra, mina mål 2019!

I nov 2016 efter att ha anmält mig till Kullamannen Ultra 2017, började jag få ont i bröst och rygg. Så i stället för att springa 30 mil/månad fick jag springa till läkare, innan jag fick diagnosen "en tumör i ryggraden". Den opererades bort i aug 2017. Jag satte då som mål att klara tre ultror under 2018. Simris Alg Ultra 63 km klarades av med minsta möjliga mariginal (3 min). Swedish Alpine Ultra Nikkaluokta - Abisko 107 km fick ställas in på plats p g a en inflammation i hälen. Kullamannen Ultra 161 km, Sveriges tuffaste ultra fick stigas av efter 10 mil i Mölle p g a svåra smärtor i vä knä. Jag bröt med stolthet men också i hopp om att det kommer fler chanser. Så oavsett fysiska krämpor så försöker jag med Swedish Alpine Ultra och Kullamannen även i år 2019. Det jag absolut SKA klara i år, är att ta mig runt hela Skåneledens 125 mil springande, se mer om den utmaningen på min sajt: skaneled.se Så välkommen dit och välkommen hit!

Darriga ben bar mig i a f 30 km och fem timmar på tåg o buss!

April 2019Posted by Roland Fors Sun, April 28, 2019 18:01:35
I torsdags sprang jag två Skåneledsetapper den första från Strandbaden till Domsten och den andra från Domsten till Helsingborg, 27 km + några till i fram- och frånspring och det var väl i stort sett på gränsen till min förmåga efter min jäkla influensa, som sänke mig totalt både fysiskt och även mentalt. Så det kändes verkligen i kroppen att jag var mer än blytung och jävligt trött. Här nedan är länkar till mina filmer från etapperna.

Strandbaden - Domsten 14 km

Domsten - Helsingborg 13 km

Nå väl, det gick så jag får väl skriva att jag åter är på banan men kommande vecka är min hästarbetsvecka som började i går till i dag söndag med ett 24-timmarspass, så kan jag komma i väg och springa ett par etapper mellan Helsingborg och Landskrona innan veckan är slut skulle jag känna mig nöjd. Jag ska ju då också över till Ven och kuta de 12 kilometerna Skåneled runt Tycho Brahes gamla ö.

Visar nedan några bilder på backsippor i Lerberget, rhododendron i Helsingborg, späd bokskogsgrönska längs med Öresund i bakgrunden och några vackra knotiga och vindpinade träd, björk och tall från i torsdags.








Efter "gnällig vecka" finns det hopp, Glad påsk!

April 2019Posted by Roland Fors Fri, April 19, 2019 06:46:09

Min fru sa igår: "Efter den här veckan så är jag minst sagt lite trött på dig och ditt gnäll. Ja men säger jag, jag har ju aldrig varit så sjuk och så orkeslös. Vem som har rätt av oss behöver jag egentligen inte skriva för jag erkänner: Jag har gnällt och gnällt för att jag varit influensasjuk och inte kunnat springa.

Nu, idag på Långfredagen, ser det dock i alla fall ut som om vi ska kunna göra en del av det vi planerat i Påsk, ta emot Kalmarbesök och ha familjemiddagar. För, det ska sägas i denna (i a f förr i tiden mycket Långa fredag), då allt var stängt att nu finns det hopp. Mina ben är inte längre bara geleben och även om mina djävulska gubbabacilusker inte helt är borta så är jag lite mindre gnällig och lite mer ”utanför mig själv seende/bryende”.

Önskar därför avslutningsvis er få följare/intressenter eller ni som av slumpen eller av misstag hamnat på min sida en riktigt Glad och Fin Påsk utan bacilusker och med mycket kärlek. Länkar därför till en låt som jag ibland, ja ganska ofta sjunger inom mig: The Troggs, 52 år gamla låt från 1967 lika aktuell nu som då:

I feel it in my fingers, I feel it in my toes, The Love that's all around me and so the feeling grows...........!


Hoppas att jag blir så bra att jag kan springa några etapper på Skåneleden i nästa vecka nu när jag reser fritt på Skånetrafiken till och från mina etapper, vilket jag tackar Skånetrafiken så mycket för. Samtidigt är jag lite skraj om jag ska finnas som filmsnuttar på Skånetrafikens monitorer på alla tåg och bussar. Ska träffa Skånetrafiken på onsdag i nästa vecka, så vi får då se vad som bestäms. Men att jag på något sätt ska göra reklam för Skånetrafiken och Skåneleden är givet och det gör jag gärna. I just love, Skåneleden och Skånetrafikens nätverk som gör att man på en dag kan springa/vandra var som helst på Skåneneleden och sedan åka hem igen.

Ner i den svarta dalen av besvikelse men sedan se framåt igen!

April 2019Posted by Roland Fors Fri, April 12, 2019 12:59:24

Det är fredag den 12 april, dagen före dagen då Simris Alg Ultra drygt 60 km ska gå av stapeln. Ett av många ultralopp i Sverige i år och med ca 400 till start. Vi har alla längtat, tränat och förberett oss både fysiskt och mentalt efter våra olika förmågor och vi har alla olika personliga mål.

För att inte dropbagsstoppet efter halva loppet i Bengtemölla skulle försinka mig det minsta hade jag till och med köpt en löparrygga till för att bara greppa den och slänga av mig den som jag haft de första 32 kilometerna för att spara tid. Jag hade också fler kilometer i benen i år än förra året då jag sprang och jag visste banan till 100% och var jag skulle springa lite fortare och var jag skulle spara på krafterna. Så jag tyckte jag hade tänkt på allt utom det svåraste att inte ens komma till start, att jag skulle bli förkyld med feber, hosta snuva. Så nu har jag varit nere i den svarta mörka dalen och vänt och målbilden är nu riktad på Swedish Alpine Ultra den 20 juli.

Får dock glädja mig åt förra årets Simris Alg Ultra, som jag klarade med 3 minuter till godo. Bild på en då, vid stranden innan Stenshuvud, jävligt glad, Roland.

En medlem i facebookgruppen ”Kullamannen Ultra” skrev lite skämtsamt i ett inlägg i går ”att det är nästan lika svårt att komma till start i en ultra som att genomföra den” och visst ligger det lite i det.

Man blir bara så jävla besviken, ungefär som ett litet barn som vaknar på julaftonen och barnets mamma säger: nej vi måste tyvärr ställa in julafton i år men du kan ändå titta på Kalle Anka kl tre.

Visst kommer det fler lopp, visst går det fler tåg men besvikelsen går inte över med en gång, den sitter där och biter sig liksom fast i det undermedvetna och skrämmer skiten ur en inför nästa lopp. Jag menar, rädslan att då åter bli sjuk eller skadad.

Johan Olsson vår duktige skidåkare lämnade alltid familjen i några veckor före VM och OS och bodde ensam i en stuga på fjället för att inte bli smittad av olika baciller av sina barn. Jag har aldrig gjort det men inför sommarens Swedish Alpine Ultra den 20 juli, som jag bara vill klara, så tänker jag (beslutat i natt) ta semester ett par veckor innan loppet och göra allt för att inte bli sjuk eller skadad. För mig är Swedish Alpine Ultra ”once in a lifetime” och förstå den besvikelse jag kände då jag förra året på plats där uppe i sameland tvingades kasta in handduken p g a en hälsensinflammation.

Så nu sitter jag här vid datorn med en depression som är på övergående, tittar ut över den del av Ystad jag ser från mitt fönster och konstaterar bara, nej någon Simris Alg Ultra i morgon blir det inte men SWEDISH ALPINE ULTRA DEN 20 JULI SKA, SKA, SKA DET BLI! Så får åter ta till en bild som jag hade som målbild inför förra årets Swedish Alpine Ultra. En bild som visar mig då jag precis förlorat en badmintonmatch i Victoriahallen i Lund mot yngste sonen och som jag sedan la på en text. Jag ska……………………………………. och förresten, jag lever ju, jag är inte dödssjuk bara så där jävligt gnällig som vi gubbar kan bli när vi får en förkylning.smiley



Efter jobb kommer nöje!

April 2019Posted by Roland Fors Tue, April 09, 2019 23:31:07

Efter en vecka med mycket jobb och enbart 8 gånger 2,5 km spring i Sandskogen blev det så helg och cykling med frun på lördagen (runt bl a Krageholmssjön) och vandring runt Krankesjön på söndagen. Båda dagarna i härligt väder. Man måste ju passa på när det är härligt uteväder. Fast man kan ju vara ute oavsett väder med rätt kläder förstås.

I går måndag drog jag igång en ny Skåneled, nämligen Öresundsleden som börjar i Utvälinge strax söder om Ängelholm och slutar i Malmö. Jag tog tåget från Ystad redan kl fem för tågbyte i Malmö och bytte sedan från tåg till buss i Ängelholm. I Utvälinge var jag strax efter kl 8, m a o var det en tre timmar lång Skånetrafikresa som föregick mitt springande. Ett springande i ett fantastiskt soligt väder längs med havet förbi Jonstorp, Skäret och Arild för att sedan runda det fantastiskt vackra Kullaberg. Kanske var det vansinnigt att ta en så lång dagsetapp när jag ska springa min första ultra för året på lördag, då drygt 6 mil men med tidskrav. Jag menar att jag kanske kommer att känna mig väldigt tung i benen. Ja, det återstår att se. Hur som helst så rundade jag Kullens fyr och fortsatte sedan förbi Mölle och nästan till Strandbaden som var mitt mål. Jag fick dock ta bussen 2 km innan i Nyhamnsläge p g a att jag var illamående och utmattad samt att bussarna bara gick en gång i timmen.

Hem kom jag kl nio efter att ha åkt buss till Helsingborg och tåg därefter för att vara hemma i Ystad igen efter som jag tycker, ett bra avverkat dagsverke trots att jag missade med 2 km. Jag sprang ju i a f 44 km .

Nedan några bilder från mitt Skåneledsspringande i måndags:

Har fått köpa ett nytt stabiliseringshandtag för kameran så det blir mjuka och inte hoppiga filmer. Fick tag i ett som det var nedsatt pris på, 1280 kr kostade annars 1800. Då är det ändå billiga grejer jag har. Kamerautrustning kan kosta skjortan. Jag har i dag försökt filma med lite mer kvalitet för kanske blir det så att Skånetrafiken kommer att visa små snuttar av Skåneleden genom mina filmer på sina tåg. Finns ett visst intresse för en gubbjäkel på 70, som springer runt med kamera i näven hela Skåneleden. Kanske är det min sång, hi hi hi som kan höras här "Skåneledsvisan", som gör mig intressant, hi hi hi, skämt åsido men texten är jag stolt över.

Har hittills varit tillfrågad av tre tidningar och en lokalradio om jag vill bli intervjuad men jag har tackat nej då jag har så mycket kvar att springa. Då, när jag är klar kanske jag viker ut mig, men jag har ju mina egna sidor där jag vet vad jag skriver och står för, så det får nog kanske räcka. Har lagt upp fyra filmer från de etapperna jag sprang i måndags, vilka kan ses här: länk till min sida som berör Skåneled 5.

På lördag den 13 april, i inte så bra väder enligt prognoserna, väntar den första ultran som jag är anmäld till, Simris Alg Ultra tillsammans med nästan 400 andra. Hoppas jag kan springa lite fortare än jag gör då jag är ute och kutar Skåneleden, för annars blir jag avtagen banan i någon av tidskontrollerna. Ja, det blir tufft men klarar jag det så är jag en hjälte i mina egna ögon även om jag kommer sist, blir jumbo.





Till mina Kära, denna Min Älskade Brors 74-årsdag i Nangijala

April 2019Posted by Roland Fors Fri, April 05, 2019 07:31:45
I dag den 5 april skulle Du min Kära Bror fyllt 74 år. Du var 4 år äldre än jag men jag fick alltid vara med Er stora killar om jag ville. Du är saknad Käre Bror. Jag minns det som i går då vi var små och lekte med Märklintåget där hemma och när vi spelade fotboll och när vi fiskade. Jag var ingen fiskare men Du var. Det fanns inte en dag då du kom hem utan fisk. Du kastade, la ålrev, flundregarn mm. Ja vi åt verkligen fisk vi i familjen och som tur var så älskade vi det allihop. Du fick som du ville, då jag paddlade ut och strödde Din aska i Ditt Kära hav utanför Ronneby vid den ö, som Du älskade. Du var alldeles för ung, bara 60, då du lämnade denna världen. Ja, jag saknar dig verkligen!

Pappa, Du skulle för ett par veckor sedan fyllt 103 år om Du levt men Du fick bli 90. Ingen dålig ålder. Jag minns mycket vi gjorde men mest vår 14 dagar långa cykeltur genom hela Danmark, bara Du och jag, då jag var elva. Ja, det var en upplevelse och jag har en bild i datorn som jag då och då tittar på och minns.Du Kära Mor blev bara 80 och det är nästan precis 23 år sedan Du gick bort då vitsippor och blåsippor stod i full blom i skogen i Kalmar. Jag minns Dig som den omhuldande Modern som bara ville oss alla väl. Du lagade så underbart god mat och det var aldrig tal om att snåla in på maten inte. Du fick oss att med glädje och förväntan samlas kring matbordet. Du var en underbar Mor som jag fick sitta bredvid, då Du somnade in och flög till Nangijala.

Ja Ni finns i mitt minne för evigt och ibland skrattar jag åt saker vi gjorde och ibland fäller jag en tår för det hade ju varit fantastiskt att få träffa Er alla igen. Men vi ses säkert i Nangijala så ta väl hand om Varandra!