Den offentliga kampen att springa ultralopp  2018

Den offentliga kampen att springa ultralopp 2018

I nov 2016 efter att ha anmält mig till Kullamannen Ultra 161 km, började jag träna ganska hårt. Efter en mara ena dagen och en träningsrunda på 2 mil i svår terräng andra dagen började jag få ont i ljumske, bröst och rygg. Då började mina besvär och i stället för att springa 30 - 40 mil varje månad fick jag springa till läkare, innan jag fick besked på att jag hade en tumör + 2 diskbråck i ryggraden.

Den 13 sept 2017, två veckor efter tumöroperationen börjar bloggen och slutar i hopp om tre ultralopp 2018. Den handlar bara om mig"skratt" och är ointressant för andra utom kanske "de av samma skrot och korn". Bloggen kan av hänsyn till mig inte kommenteras.

Liksom vassen fortfarande växer i Vaxsjön växer nu åter skägget ut

September 2017Posted by Roland Fors Thu, September 14, 2017 18:16:45
Fy faan vilken natt. Vaknade ett tiotal gånger och varje gång dröp jag av svett, ungefär som om jag kom direkt ut ur duschen. Fick ha en blöt handduk och torka mig så gott det gick och sedan byta t-shirt, som jag vanligtvis aldrig ligger i men nu är jag så himla frusen efter operationen.När morgonen randades gick jag upp och ställde mig i duschen och bara lät de varma vattenstrålarna smeka min ömma rygg. Så efter dusch, rena kläder och byte av sängkläder, som måste ske varje dag nu, så kände jag mig trots allt i hyfsat skick.

Jag har nog försökt att träna för mycket, gått lite för mycket så idag den 14 sept hade jag ambitionen att ta det mycket lugnare. Det blev dock en förmiddagspromenad och en runda runt Vaxsjön vid Frostavallen i Höör på eftermiddagen Denna vackra lilla sjö med ett 3 km långt motionsspår runt sjön och som hela tiden gränsar till sjön. Ja vår underbara natur här i Höör kommer jag att sakna då frun och jag ska flytta från Höör, vilket vi nu verkligen bestämt oss att göra efter några års funderingar.Höör har varit perfekt för oss då barnen fick växa upp i ett lugnt samhälle med en mångfald av skolor och ungdomsföreningar och det är som sagt en underbar natur vi har här. Kommunikationerna via järnvägen är perfekta, på en dryg timme är man i Köpenhamn, på drygt 4 timmar i Stockholm, efter en dryg halvtimme i Malmö. Men som sagt nu vill vi dra till kusten och Wallanders stad Ystad, till en bra lägenhet där. Vår tomt är för stor för att det ska vara roligt och nu efter min operation måste frun som jobbar heltid även sköta den, vilket ger mig skuldkänslor.

Ännu inget besked om tumören och det ska sägas att jag är orolig och nervös för svaret men är den godartad, vilket man trodde då den togs bort så blir det en sann och äkta LYCKA! Men det ska sägas att även om den är godartad så tryckte den på nerver och gjorde så att det värkte både på framsida och baksida av kroppen, vilket omöjliggjorde några större fysiska aktiviteter. Jag som var anmäld till Österlen Spring Trail 47 km i april och till Ultraloppens formel 1 (för mig i a f) "Kullamannen Ultra 161 km den 3 nov, vilka jag så klart fått avstå från, men nästa år så kanske.

Bara min jäkla värk försvinner, har så ont i bakhuvudet och nacken idag att det är svårt att överhuvudtaget ligga ner. Men hoppas att det är alla nerver som är i olag efter ingreppet och att det lugnar ner sig efter hand. Men nu ser jag framåt och hoppas bli värkfri och en långspringare och enhjulscyklare igen! För att cykla enhjuling krävs en jävligt stark rygg och då¨jag har ett 36-tums hjul så sitter man mycket högt och ett fall eller felaktigt avhopp skulle kunna skada ryggen oerhört om den inte är helt läkt. Så enhjulingen (eller de tre som jag har) får vila resten av året.

Men nu när jag fått en tumör bortopererad (oavsett om den är cancerfri eller inte) så är jag stolt att jag 2007 för tio år sedan gjorde jippon och samlade in över 50 tusen kronor till Cancerfonden, vilket kan ses på bild från en artikel i tidningen Land. Faktum är att jag så gärna skulle vilja göra något liknande för Barncancerfonden, så vi får se om det är möjligt i framtiden med att kanske göra drömmen "cykla enhjuling 500 mil runt hela Sverige". Men man blir ju bara äldre och osmidigare men inget är omöjligt!