Diagnos, operation, rehabilitering och ULTRAKAMP!

Diagnos, operation, rehabilitering och ULTRAKAMP!

I nov 2016 efter att ha anmält mig till Kullamannen Ultra 161 km, började jag få ont i ljumske, bröst och rygg. Så i stället för att springa 30-40 mil/månad fick jag springa till läkare, innan jag fick diagnosen "en tumör + 2 diskbråck i ryggraden".

Den 13 sept 2017, två veckor efter tumöroperationen börjar bloggen om min rehab, träning och besatthet att klara tre ultror. Jag är seriös men driver mycket med mig själv och min ålder för tror att jag är mer tonåring än gubbe. Jag bevarar dock älskad familjs integritet. Efter Kullamannen Ultra går bloggen i graven men inte jag för då väntar nya utmaningar.

Arrangörerna för Kullamannen gör det inte precis lättare!

September 2018Posted by Roland Fors Wed, September 12, 2018 12:12:25

Precis när man mentalt har förberett sig för hela Kullamansbanan, så slänger arrangörerna in en djävulsk passage till på Kullaberg med ytterligare en nedklättring och därefter troligt såphalt strandstensspring och nytt uppkrypande. smileyJag som tyckte jag mentalt hade accepterat banan och dess svårigheter, därmed inte sagt att jag skulle klara den. Så nu är det bara att träna mer mentalt och åka till Kullaberg med det snaraste, kanske redan på söndag. Men måste i så fall ha en karta över de nya delarna på ”Dödens zon-banan”, som den ju kallas. Ja arrangörerna gör verkligen allt för att Kullamannen Ultra ska bli lite av ett svenskt Barkley Marathon och att så få som möjligt ska klara loppet. Men så hade jag också tänkt som arrangör för att få intresset att växa. Ja jag som bara hade tänkt cykla denna veckan får så klart tänka om och försöka mobilisera kraft att ta mig till Kullaberg på söndag. Visst kan det vara tufft att cykla också men jag cyklar varken så långt eller så fort, är lite av en ”glidare”.smiley Hur som helst så har det blivit några mil hittills i veckan och ett par korta gå och springpass.

Förmodligen eller med all sannolikhet är inte böner till det väsen som kallas ”Kullamannen” tillräckliga utan nu måste jag nog försöka få till en slags omvänd pensionärsrabatt smileymed att maxtiden på 36 timmar höjs med en timme/år över 65. I så fall skulle jag få ytterligare 4 timmar på mig och det behöver jag sannerligen för jag kan nog inte tänka mig att försöka ladda för detta djävulska lopp ett år till. Det säger både det fysiska och det mentala stopp för, så Once in a lifetime, får gälla! Sedan kan jag ju ha Ultravasan som mål om fem år, då jag fyller 75 och Stockholm Marathon då jag är 80. Är helt realistiska mål men Kullamannen, den jäveln tar man inte vid hög ålder och förmodligen inte vid 70 men jag ska försöka, ska försöka, ska försöka klara det!

Återkommer på söndag med ev lite bilder på bergsklättring från Kullaberg. Börjar nu fundera på om jag ska springa med hjälm och/eller höja livförsäkringsbeloppet ytterligare. Men vad faan man kan snubbla inomhus.smiley