Den offentliga kampen att springa ultralopp  2018

Den offentliga kampen att springa ultralopp 2018

I nov 2016 efter att ha anmält mig till Kullamannen Ultra 161 km, började jag träna ganska hårt. Efter en mara ena dagen och en träningsrunda på 2 mil i svår terräng andra dagen började jag få ont i ljumske, bröst och rygg. Då började mina besvär och i stället för att springa 30 - 40 mil varje månad fick jag springa till läkare, innan jag fick besked på att jag hade en tumör + 2 diskbråck i ryggraden.

Den 13 sept 2017, två veckor efter tumöroperationen börjar bloggen och slutar i hopp om tre ultralopp 2018. Den handlar bara om mig"skratt" och är ointressant för andra utom kanske "de av samma skrot och korn". Bloggen kan av hänsyn till mig inte kommenteras.

"Lille hjulafton"

Oktober 2017Posted by Roland Fors Wed, October 25, 2017 19:37:51

Så kom då dagen som alla cykelentusiaster väntat på, ”Lille hjulafton”, den 25 oktober. Exakt klockan 19.00 öppnade Vätternrundan sin sida för anmälan och som vanligt gick platserna åt fort. Den ”stora hjulafton” då loppet körs är den 15 – 16 juni nästa år.

Själv har jag och frun cyklat Vätternrundan två gånger tidigare officiellt (2012 och 2015). Inofficiellt så har jag cyklat runt sjön ett flertal gånger både på ett och två hjul. Hur som helst så tyckte frun att vi kunde anmäla oss till nästa år, och nu är det gjort. Så nu är det bara att vänta på mailet som kommer inom 24 timmar och se om vi får starta tidigt på fredagskvällen, vilket vi önskat. Får vi en sen starttid så får vi diskutera hur vi ska göra. Är lite jobbigt att gå och vänta till natten i värsta fall innan man får starta.

Detta är ett tillägg kl 23.11 för nu har vi fått mail om starttid, kl 20.04 på fredagskvällen PERFEKT!!!!! bara 34 min efter första start. Så nu blir det Vätternrundan, ska bli så roligt att cykla med frun igen och cykelträna tillsammans under våren.

2012 då vi cyklade tillsammans första gången öppnade sig himmelens portar på ett mycket obehagligt sätt och regnet var som en strilande dusch i timme efter timme. Då vi kom till Hjo stod där hundratals cyklister som hade kastat in handduken (gett upp och väntade på att bussas till målet i Motala). Det var visst ca 1500 som bröt det året p g a regnet. 2015 då vi cyklade andra gången, vilket också var Vätternrundans 50-årsjubileum, var det ett så fantastisk väder så de gamla cykelrävarna som cyklat i decennier sa att det aldrig varit bättre väder.

Frun och jag cyklar på vanliga cyklar och jag har rejält med packning som ombyteskläder, regnkläder, extra energi och allt i lagningsutrustning för eventuella problem. Nedan är en bild från starten 2012 där man kan se min packning på cykeln. Kanske var det våra ombyteskläder vi hade med som gjorde att vi aldrig funderade på att bryta trots att vi var som ”slickade katter” av regnet och frös så vi skakade då vi rastade i Hjo på Folkets Hus, där det serverades mat och där vi bytte till torra kläder. Men vid start var det sol och när vi trampade in i mål i Motala på lördag eftermiddag så var det också sol.

Då jag och frun cyklar Vätternrundan som en trevlig upplevelse tillsammans cyklar vi verkligen inte fort utan kör runt i ett behagligt och rofyllt tempo. Att cykla de 30 milen runt sjön tar ca 18 – 19 timmar för oss. Då kan vi verkligen njuta av allt runt banan för det är en fantastisk stämning med mycket folk som sitter ute mitt i natten och tittar. Mest folk är det på östra sidan (Vadstena, Ödeshög, Gränna). Ja där är det banne mig folk längs hela vägen och av dem får man mycket energi för de hejar på alla. Har ibland haft tankar på att cykla så fort jag är faan till och i så fall tror jag att jag kan klara ca 12 timmar. Bättre blir det nog inte. Men som Pierre de Coubertin (det moderna OS:ets skapare) sa: ”det viktigaste är inte att segra utan att delta”.

Samma inställning har jag så klart när det gäller mina som jag verkligen hoppas kommande ultralopp 2018. Då jag sprang Lejonbragden i Lund 10 mil 2015 så hade den näst siste hunnit komma hem och duscha, äta och till och med somnat innan jag som jumbo kom inspringande till ett mörkt mål med endast frun som publik (var ju tvungen att vara där då hon skulle hämta mig) och två av arrangörerna som pliktskyldigast var kvar till siste man kom i mål. Men det ska sägas att det loppet var det absolut jobbigaste jag någonsin gjort. Det var en tiovarvsbana och med en återkommande i varje varv, jäkla seg lång sugande uppförsbacke och inte en kotte som var ute och tittade på oss 21 som kom i mål (två kvinnor och 19 män).

Nåväl från ”lille hjulafton” till rehabträning. Var i måndags hos min superduktige sjukgymnast och fick ett träningsprogram. Har nu utökat min arsenal av rehabträningsredskap med en balansskiva och ett par hantlar på ett kg/styck inköpta på Biltema, som tamigfaan har precis allt till mycket billiga priser. Så träningen fortskrider på ett ”lagom” uppsnäppat sätt med gång, motionscykelcykling, rodd, simning, balansering, mycket lätta lyft, stretching mm.

Men idag då jag var och handlade på CityGross blev det handlat en kasse med ganska tunga varor, säkert 8 – 10 kg och det skulle jag aldrig ha gjort. Fick ont direkt och det onda har suttit i hela dagen. Så det borde jag tänkt på och insett. Det sunda förnuftet är som bortblåst ibland (eller nästan alltid).smiley Hoppas det går över till i morgon eller i a f på några dagar. Så faan vad ryggen är känslig. Det får jag inte glömma bort.

Avslutningsvis i dessa ”hjultider” vad passar då inte bättre att titta framåt mot vår, som jag tycker i a f, finaste högtid som vi har med en länk till Werner och Werners både roliga och stämningsfulla jullåt ”Vår julskinka har rymt”. Det är ju faktisk bara två månader till julfesten börjar men nästan 8 månader till Sveriges största hjulfest "Vätternrundan" och då är vi med frun och jag, TOPPEN!!!!!!!smiley