Den offentliga kampen att springa ultralopp  2018

Den offentliga kampen att springa ultralopp 2018

I nov 2016 efter att ha anmält mig till Kullamannen Ultra 161 km, började jag träna ganska hårt. Efter en mara ena dagen och en träningsrunda på 2 mil i svår terräng andra dagen började jag få ont i ljumske, bröst och rygg. Då började mina besvär och i stället för att springa 30 - 40 mil varje månad fick jag springa till läkare, innan jag fick besked på att jag hade en tumör + 2 diskbråck i ryggraden.

Den 13 sept 2017, två veckor efter tumöroperationen börjar bloggen och slutar i hopp om tre ultralopp 2018. Den handlar bara om mig"skratt" och är ointressant för andra utom kanske "de av samma skrot och korn". Bloggen kan av hänsyn till mig inte kommenteras.

Den 3 november, helgdag och Kullamannen Ultra

November 2017Posted by Roland Fors Fri, November 03, 2017 00:01:35

I dag klockan elva går starten för de 100 tappra kämparna som ska springa Kullamannen Ultra 160 km. De springer från Norrviken längs med Skåneleden runt Bjärehalvön, förbi Ängelholm och sedan mot Kullaberg där de ska springa/klättra i ganska tuffa förhållanden ett par varv och som ”grädde på moset” göra det i mörker innan de kommer till målet i Mölle.

Snyft, snyft, där skulle jag varit med men fick tyvärr ta tillbaka min anmälan då jag skulle opereras. Men för böveln det går fler tåg, NÄSTA ÅR SÅ SKA JAG VARA MED!!!

Dagen till ära har jag en bild på Nimis, Lars Wilks livsverk på Kullaberg, som man passerar mer klättrande än springande i loppet. I detta fantastiska naturreservat Kullaberg har Lars Wilks skapat landet Ladonien/Ladonia (länk till landets hemsida). I kalendern för Ladonien/Ladonia kan man se att det är helgdag i dag den 3 november, vilket ju är mycket passande. Bilden är tagen av mig då jag är på Kullaberg minst ett par gånger om året och vandrar eller springer. Då jag var lärare för en mindre grupp elever i början på seklet så gjorde mina elever kopior på Nimis i bordsformat och sedan bestämde vi träff med Lars Wilks i hans land på Kullaberg och visade upp dem. Han var mycket imponerad över elevernas konstverk. Han berättade då allt om Nimis och Ladonia för oss. Det var en mycket trevlig dag både för mig och mina elever

Själv har jag trappat upp träningen och höjt ribban. Nu räcker det inte längre med 10 km lätt löpning med stavar utan det blir ofta ett motionspass till antingen ett sim-, kortare spring eller gåpass samt lite träning med redskap som roddapparat, motionscykel, hantlar, balansskiva, trampmaskin i mitt motionsrum i källaren. Där saknas tyvärr numera ett löparband, då det mycket professionella som jag hade haft i 15 år sa tack och adjö i början på året. Jag ska nog köpa ett nytt nu till vintern men å andra sidan så är det ju mycket trevligare att springa i naturen än på ett löpband. Så jag får se.

Stavarna, som jag var mycket tveksamma till i början av min rehab har nu blivit mina sanna vänner. De tränar inte bara överkroppen utan de ger tillsammans med armstyrkan bättre kraft uppför i branter och ger också stabilitet i de nästan glashala motionsspåren, som nu är helt täckta med blöta och geggiga löv. Jag funderar till och med att använda dem i det första av mina mål för 2018, Österlen Ultra 60 km för att därefter utvärdera om jag även ska ha dem i Lappland i Swedish Alpine Ultra mellan Nikkaulokta och Abisko. Då det är lättsprunget springer jag bara med dem i luften, så det är den frågan som jag vill ha svar på. Hur länge, hur många timmar orkar man springa med stavar?

Så har då åter den gamle papegojan pratat/skrivit och upprepat lite av tidigare inlägg och visst är han lite insnöad, eller rättare sagt, jävligt mycket insnöad, denne skrivande och patetiske snart 70-årige gubbe?smiley Men det skiter jag i denna helgdag i landet Landonien/Landonia, som även hade varit helgdag för mig om jag kunnat stå där i starten i Norrviken kl 11 i dag.

Jag önskar dock alla de 100 tappra, som springer Kullamannen Ultra, ett STORT JÄVLA LYCKA TILL och hoppas att det inte händer några olyckor i mörkret på de slippriga stenarna på Kullaberg. Men nästa år då jävlar!!!

För att vända ett hotande nederlag till seger är något som jag är van att göra, vilket ju också Sverige och Zlatan visade i VM-kvalet i Berlin den 16 oktober 2012 då de låg under med 4 – 0 och sedan utjämnade till 4 – 4. En himmelsk fotbollsunderhållning som kan ses på Youtube med kommentarer till av Radiosportens Lasse Grankvist och Ralf Edström. Titta, lyssna och njut! När jag själv ser sådana bragder då tänder jag till och tror till 110% på det jag ska göra. Så att titta på bragder då och då ger i a f mig ”råg i ryggen”. Jag har massor av sådana sportklipp som jag tittar på för att bli sporrad. Sportfåne som jag är sedan jag kunde gå eller kanske till och med innan.smiley