Diagnos, operation, rehabilitering och ULTRAKAMP!

Diagnos, operation, rehabilitering och ULTRAKAMP!

I nov 2016 efter att ha anmält mig till Kullamannen Ultra 161 km, började jag få ont i ljumske, bröst och rygg. Så i stället för att springa 30-40 mil/månad fick jag springa till läkare, innan jag fick diagnosen "en tumör + 2 diskbråck i ryggraden".

Den 13 sept 2017, två veckor efter tumöroperationen börjar bloggen om min rehab, träning och besatthet att klara tre ultror. Jag är seriös men driver mycket med mig själv och min ålder för tror att jag är mer tonåring än gubbe. Jag bevarar dock älskad familjs integritet. Efter Kullamannen Ultra går bloggen i graven men inte jag för då väntar nya utmaningar.

Våren kom, sågs men segrade inte, gammal är äldst och Mellofinal

Mars 2018Posted by Roland Fors Sun, March 11, 2018 12:00:54

Så kom den då äntligen: VÅREN, trodde jag. När jag sprang ut på en 16 km-runda på snöbetäckt asfalt i tisdags morse var det 3 minusgrader. Under sulorna var det kärv och hård snö, ungefär som då man åker ett första åk i fjällen på våren då den blöta snön under natten frusit till och pistmaskinerna gjort ytan hård och kärv. När jag kom hem drygt en och en halvtimme senare så var det 4 plusgrader och värmande sol. Jag trodde då absolut att våren var här. Jag blev dock som alla andra här i trakterna blåst på våren, som ni kan se på en selfie från i torsdags då jag sprang 21 km.smiley

Hade i tisdags, efter min 16 kilometerrunda, räknat med att springa över 10 mil den gångna veckan men då vintern åter gjort sig påmind med både hård ishalka och löst och glatt slaskigt underlag så blev det knappt 9 mil. Med ett osäkert underlag så finns hela tiden rädslan att sträcka sig och bli skadad och kanske inte kunna ställa upp i Simris Alg Ultra, som bara är en månad bort.

För min del som efter min tumöroperation anmälde mig till tre ultralopp 2018 för att träna mig i form igen, så är det ett bara ett jävla måste att delta och försöka klara de olika loppen. Inget måste som är betungande utan ett måste i glädje. Jag älskar det även om jag är ett nervöst vrak dagarna innan fram till startskottet går. Sedan efter några kilometer börjar kroppen slappna av från att ha varit så stel att jag knappt kommer ur bilen på grund av värk i hela kroppen. Då är jag den mest gnällige gubbe som universum har skådat med tro att jag precis fått ett akut diskbråck, knä- och vristinflammationer, begynnande lunginflammation eller någon typ av infektion.smiley

Började träningsveckan med 5 km intervall och backe i måndags. Fortsatte på tisdagen med 16 km i lugnt tempo, som skrivits om. I onsdags sprang jag 7 km i ”på gränsen fart” och på eftermiddagen spelades en badmintonmatch på nästan ”liv och död”. I torsdags sprang jag en halvmara på en 7 km asfaltsrunda, som var någorlunda skottad. Håller visserligen inte mer än 9 km-tempo men tycker ändå att det är bra. De tre varven sprang jag på nästan exakt 45 minuter/varv och differensen mellan varven var bara några sekunder och det är bra att kunna hålla en jämn fart i drygt två mil även om det inte går så fort. I fredags simmade jag en timme men sprang också 5 km intervall och i backe. I går, lördag sprang jag 10 km i ”på gränsen fart” och i dag på söndag förmiddag sprang jag 22 km i 9,5 km-tempo på min s k halvmara runt Södra Rörum. Jag hade målet att komma upp i tio avverkade springmil men det blev i a f 86 km så får väl skylla på vintervädret med snön att jag inte nådde ända fram. Det har p g a ett springtaskigt underlag inte blivit några terrängmil denna veckan. Men nästa vecka ska det bli 10 mil varav en hel del i terräng för det börjar nu bli ett måste att lägga på ett kol extra för Simris Alg Ultras olika tidsgränser är tuffa. För det ska sägas att lika säker på att klara att springa sex mil drygt lika osäker är jag på att klara att hålla sju km per timme i nio timmar med ett mycket tufft och kuperat underlag. Jag börjar bli osäker och rädd för är det något som plågar mig är att misslyckas och inte klara uppsatta mål.

Börjar också mentalt att förbereda mig för Simris Alg Ultraloppet genom att titta på kartor och skapa målbilder. Jag ser de olika delarna av loppet i mitt inre. Ser mig springa fram på bland annat våt och tungsprungen sandstrand i flera mil och i hård blåst och piskande snöblandat regn.

Kollade förresten åldern på de ca 160 som ska springa Simris Alg Ultra den 14 april och jag var tio år äldre än den näst äldsta och 20 år äldre eller mer än de flesta andra, puh skönt, då kan man lugnt komma sist. Bryr mig egentligen inte om placering utan vill bara klara loppen under maxtiden men inte skulle det vara så kul att komma sist om det var ett oldboyslopp med bara deltagare i min ålder.smiley

Så har vi då åter tagit oss igenom den svenska Melloperioden med delfinaler, andra chansen och finalen, vi som gillar Mellot. Ja det sägs att det mest är barn och yngre tonåringar och så förstås några övervintrade gamla dönickar som en annan, som är de största tittarna. Men jag vet inte. Tittarantalet är ju alltid högt, ca 3,5 - 4 miljoner. Efter Kalle Anka på julafton är Mellofinalen, det mest sedda TV-programmet, så det borde vara fler än barn, ungdomar och jag. Skit samma, rätt låt vann: Benjamin Ingrosso med Dance You Off. Den fick ju flest röster av både den internationella juryn och den svenska TV-publiken så då är det väl inget att snacka om.

Skulle ni sedan på 17 minuter vilja höra alla gamla Eurovison Song Contest vinnare från 1956 till 2017 så är här en länk. Är ni gamlingar som jag så blir det många aha-upplevelser, är ni unga så blir det kanske en chock, när ni hör alla kärleksballaderna som alltid vann år efter år i början. Om inte jag minns fel så var Abba den första grupp som vann 1974 med sin Waterloo. Den enda hårdrockgrupp som vunnit är finska Lordi med sin "Hard rock hallelujah" 2006. År 1969 kom fyra länder etta då de hade samma poäng. Efter det året gjordes reglerna om så från 1970 kan bara ett land vinna.

Det land som har kommit sist flest antal gånger, ja i överlägsen stil, är Norge med elva gånger.smiley Kan kännas skönt att veta så här strax efter OS, där Norge nästan sopade mattan med övriga skidvärlden. Flest segrar har Irland med sju och av dem har Jonny Logan vunnit tre (2 som sångare och en som låtskrivare) men Sverige är på andra plats med sex segrar. Vi är ett fantastiskt musikland och här är vinnarna.