Den patetiske gubbens utmaningar 2019

Den patetiske gubbens utmaningar 2019

The same procedure as last year (tre ultror) + lite andra fysiska aktiviteter

I nov 2016 efter att ha anmält mig till Kullamannen Ultra 2017, började jag få ont i bröst och rygg. Så i stället för att springa 30 mil/månad fick jag springa till läkare, innan jag fick diagnosen "en tumör i ryggraden". Den opererades bort i aug 2017. Jag satte då som mål att klara tre ultror under 2018. Simris Alg Ultra 63 km klarades av med minsta möjliga mariginal (3 min). Swedish Alpine Ultra Nikkaluokta - Abisko 107 km fick ställas in på plats p g a en inflammation i hälen. Kullamannen Ultra 161 km, Sveriges tuffaste ultra fick stigas av efter 10 mil i Mölle p g a svåra smärtor i vä knä. Jag bröt med stolthet men också i hopp om att det kommer fler chanser. Så oavsett fysiska krämpor ska jag försöka även i år 2019. Det jag absolut SKA klara i år, är att ta mig runt hela Skåneledens 125 mil springande, se mer om den utmaningen på min sajt: skaneled.se Så välkommen dit och välkommen hit!

Än sprattlar gubbjäveln!

Februari 2019Posted by Roland Fors Sun, February 24, 2019 18:38:47

För att klara av mitt Skåneledsprojekt på 125 mil så får man faan inte ligga på sofflocket, så denna vecka har det blivit ca 13 mil spring m a o tre maror (marathonlopp). Tre dagar, i måndags, onsdags och idag söndag har jag varit ute och kutat i Skåneledsspåret (94 km) samt transportsprungit till och från de olika etapperna i nästan 2 mil och sedan 15 km spring med frun. Springet på Skåneleden kan ses på min Skåneledssida dock inte dagens etapper, då det tar några timmar att redigera film och lägga in dem på youtube och på min sida. Så det får vänta till i morgon måndag.

Men det är inte värt att slå sig själv över bröstet för knät kanske inte håller och jag känner också av vänstra hälsenan lite som jag hade problem med förra året, då jag backtränade alldeles för mycket. Man kan också lätt ramla i Skåneledsspåret då vissa stigar är blöta av gamla löv, som dessutom täcker små stenar och rötter som det är lätt att sätta tåspetsarna i. Snubblade i veckan över en taggtråd som jag inte såg, så allt kan hända.

Men hur som helst så har jag nu bara 34 km kvar av den första Skåneleden den som heter SL4 eller Österlenleden och som börjar och slutar i min hemstad Ystad. På så sätt är Österlenleden väldigt nära och jag har kunnat ta tåg och/eller buss för att komma nära startpunkterna. Längst transportspring har jag haft i dag då jag åkte buss till Eljaröd för att där kuta nästan 6 km till etappstarten Verkasjön vid Allerums alunbruk och 5 km från Vitabäck till busshållsplatsen i Röddinge för att komma hem. Men dessa transportstäckor till och från busshållplatser och stationer har jag givetvis räknat med. Innan hela Skåneledsprojektet är över (om jag nu klarar det) så blir det minst 25 mil transportspring utöver de 125 milen som hela Skåneleden är. Det är mycket planerande och logistik för att komma till Skåneleden och från densamma.

Jag är nu så inne i Skåneledsprojektet så utöver att kuta, jobba, sova och äta så blir det inte så mycket mer än att titta på serier och filmer på Netflix och försöka vara lite trevlig hemma och i a f verka som jag är intresserad av mer än mitt Skåneledsprojekt (skratt). Bilderna är från mitt spring i veckan. Nä, nu orkar jag inte skriva mer efter att redan halv åtta tagit buss och sedan under dagen tagit mig fram nästan 4 mil och sedan åkt buss hem. Nu är klockan snart sju på söndagskvällen och jag är skittröööööööööt,z,z,z!