Diagnos, operation, rehabilitering och ULTRAKAMP!

Diagnos, operation, rehabilitering och ULTRAKAMP!

I nov 2016 efter att ha anmält mig till Kullamannen Ultra 161 km, började jag få ont i ljumske, bröst och rygg. Så i stället för att springa 30-40 mil/månad fick jag springa till läkare, innan jag fick diagnosen "en tumör + 2 diskbråck i ryggraden".

Den 13 sept 2017, två veckor efter tumöroperationen börjar bloggen om min rehab, träning och besatthet att klara tre ultror. Jag är seriös men driver mycket med mig själv och min ålder för tror att jag är mer tonåring än gubbe. Jag bevarar dock älskad familjs integritet. Efter Kullamannen Ultra går bloggen i graven men inte jag för då väntar nya utmaningar.

Morsdag 2018 "Jag saknar Dig, Kära Mor"

Maj 2018Posted by Roland Fors Sun, May 27, 2018 07:13:41

Här är en film till Dig, Kära Mor där jag sjunger hellre än bra men som är ärlig!

Kära Mor, det är nu 22 år och nästan 2 månader sedan du lämnade oss efter en mycket kort sjukdom. Jag, din svärdotter och barnbarn var i Sälen och åkte skidor när pappa ringde och sa att du var mycket illa däran och att läkarna sagt att döden var nära förestående. Jag bytte direkt från skidor till bil och körde lite fortare hem till Kalmar än man borde göra. Jag kom till sjukhuset strax före 23. Pappa och min bror Hans hade då varit där hela dagen, så de gick hem för att sova lite då jag kom. Jag tog din hand och satte mig sedan i timme efter timme och visslade och sjöng på Harry Bellafontes ”Try to remember” den svenska texten ”Minns i november, den ljuva september för jag visst att du tyckte så mycket om den. Det kändes som om du visste att jag var hos dig och att du hade väntat på att jag skulle komma. I drygt 5 timmar fick vi vara tillsammans för sista gången innan du somnade in för gott. Du var en oerhört snäll mor, som alltid ställde upp på alla sätt även hur jag än strulade till det för mig, vilket under tonåren och ett antal år därefter, var mycket vanligt.

JAG SAKNAR DIG OCH DIN KÄRLEK OCH JAG SKULLE GE ALLT FÖR ATT FÅ GE DIG EN STOR KRAM DENNA DAG, MORSDAG OCH TACKA FÖR ALLT! För en sak ska ni eventuella läsare veta att även om man som jag är nästan 70, så saknar man sina föräldrar. Filmen är från vår trädgård och med lite sång till DIN ÄRA, KÄRA MOR och inte för att jag tror att du kan se den, men den har varit en slags saknadsterapi för mig, när jag gjorde den i veckan.

Om det mot förmodan är någon som tittar på den, så rodnar de nog av förlägenhet för min skull för de tycker nog att jag är helt knasig som sjunger då jag inte kan men det bjuder gubbajäveln på för är det något som blir bättre med åldern så är det att man inte skäms så mycket för saker man gör. Ibland, ja ofta tycker vi gubbar också att vi är duktiga och kan en sak som vi egentligen inte alls kan.smiley

Efter att huset visats sista gången i tisdags så kom budgivningen igång på onsdagen. På torsdagen så var det bara en budgivare kvar, som så klart får köpa huset om de även efter besiktningen tycker det är ok. Så förhoppningsvis får vi vårt hus sålt och det kommer i så fall att innebära fullständigt fokus på flytt. Träningen blir då prio 2 ett bra tag framåt men för helvete: ”JAG SKA KLARA SWEDISH ALPINE ULTRA!” även om jag inte får mina 100 mil i benen innan den 14 juli, som jag planerat. Det blir nog bara drygt hälften men det blir till att kämpa än mer. Under veckan som gått har det blivit 2 mil enhjuling ett simpass och ca 6 mil löpning (terräng, backe, grus och asfalt). Den längsta turen blev en halvmara i går på blandat underlag ”så det tar sig” som pyromanen sa!smiley

Men jag skiter i att tänka på träning i dag, denna MORSDAG, då Du Mamma är extra mycket i fokus i mitt huvud. Jag tänker på Dig ofta, ofta i stor tacksamhet DU UNDERBART SNÄLLA OCH KÄRLEKSFULLA MODER!

Avslutningslänken är till Harry Bellafontes ”Try to remember” så att det blir lite skönsång också i detta inlägg och inte bara en kraxande gubbes stämma.smiley